Det mest skamfyllda i vårt samhälle är liderliga kvinnor som jagar ointresserade män, enligt en avhandling av kulturvetaren Anna Lundberg. Varför är det så?
Kvinnan ska vara fjär och bli vald och uppvaktad. Allt annat är GROTESKT. Alla män som tjuter i kör: ”Vi vill ha jämställdhet, nu ska Kvinnan uppvakta oss”, menar det inte egentligen. Ingen man svarar på brev jag skriver inne på Mötesplatsen. På krogen är man patetisk om man tror man kan fånga någon. Lika så bra, jag har aldrig varit bekväm med att flörta eller ännu värre: föreslå något.
Har läst ut Lena Anderssons ”Egenmäktigt förfarande” om en besatt kvinna som bara kan leva i strålglansen av Mannen, men när han vänder sitt ansikte ifrån henne, då blir hon en levande död. Så befriande med en intellektuell som beskriver detta som allmänt anses vara stolligt, lantlolligt och extremt fjompigt, alltså att bli totalt beroende av en mans uppmärksamhet, annars är man ingen.
Men att känna så här, det ger kanske en fingervisning om varför mannen bara springer efter oss när vi är helt kallsinniga.
Kommenterat på Skilda.nu