Kletiga kvinnor

Ibland kryper det i hela min kropp när jag bara ser kvinnor överallt. På min kvinnodominerade arbetsplats, på Friskis, i mitt umgänge.

Mina kvinnliga vänner är mycket viktiga för mig men till sist vill jag gallskrika: ”Ge mig lite manlig energi så jag kan uppnå balans!” En man som inte självklart förstår vad jag säger och som ger mig hälsosamt motstånd. En som inte alltid håller med och som är helt oförutsägbart egoistisk så man är tvungen att skärpa till sig för att hänga med i hans svängar.

När jag har umgåtts med någon kompis några timmar känner jag att det blir lite kvinnokletigt och jag dör vid tanken på att ha det så resten av livet.