Arkiv för januari 2014

I dag var en kvinna inne på biblioteket och frågade om vi hade sagostunder. Jag gav henne en lapp med tiderna.

-Är det du som håller i dem?

Jag medgav detta.

-Jag kan se det på dig, utopade hon.

-Ser jag ut som en sagotant, sa jag misstroget.

-JA! Med ohyggligt stark energi och utstrålning!

Ska hålla mig hemma i kväll och fila på min Gudrun Sjödén-kulturtant-look. Ingen vits att visa sig ute med denna fruktansvärda utstrålning, någon kan komma till skada.

”En brittisk mångmiljonär bad sin före detta hustru att stanna – som hembiträde. Och när han installerade en ny kvinna i hemmet förstod han inte varför den före detta hustrun blev så upprörd” läser jag i dag i DN. Men vilket bra arrangemang! Min exmans nya kvinnas barn har faktiskt ifrågasatt varför jag inte bor där.

Det kan man ju verkligen undra. Jag kunde också klä ut mig och ta anställning som barnens nanny som i ”En hondjävuls liv och lustar”. Vad som helst bara jag äntligen får rimlig lön för Vård Av Frisk Man I Hemmet.

Är urusel på att hylla Mannen och smörja hans ego. Känner mig tillgjord och fånig, och som att jag bara kör med smicker för att få något i gengäld.

En gång när jag varit med i en pjäs hyllade jag regissören på slutfesten. Jag tog i så jag sprack. Jag sa att han var ett geni och dessutom underbar. Det slutade med att jag pussade honom.

Efter det åt han ur min hand.

Tänk att det är så lätt. Prova att överösa en man i din närhet med komplimanger så får du se vad som händer!

 

Signatur A berättar att han bytt tillbaka till sitt pojknamn.

När jag skilde mig krävde exmannen att jag skulle ta tillbaka mitt flicknamn och inte ostraffat gå runt och stoltsera med hans efternamn. Jag ville ha samma namn som mina tre barn, förstås, men det sa jag inte, utan för att reta honom (liiite) så sa jag

”Sen när jag gifter om mig kommer jag att ha ett nytt efternamn, var bara helt lugn”.

Det fick faktiskt tyst på honom, men jag har ju inte lyckats i mitt uppsåt FAST jag uttalade min önskan högt (vilket man ju ska göra enligt alla hoohaa-läror). Det kanske inte funkar när syftet är att retas.

När man kollar högen av handböcker tror man ju jag är värsta experten. Men jag tror inte på att läsa sig till den här typens information. Jag måste få praktisera mina kunskaper. Mest irriterar jag mig över ”Konsten att hålla ihop”. Ska det också vara en konst, när man väl är i hamn? Vet ej, ty den skaffade jag under skilsmässan för att inte göra om samma misstag. Det är lika sorgligt att den är oläst som med kondomer som passerat bäst-före-datum.