Vi hittade ett pass från Ghana i biblioteket. Jag lämnade in det till vaktmästaren. Sa att hon inte var låntagare hos oss.
-Jag kollar upp henne på Facebook! sa han.
Han hittade henne, och meddelade: -Det ser ut som att hon är i Ghana just nu!
Det är hon knappast om vi har hennes pass, tänkte jag och gick.
Lite senare träffade jag på vaktisen igen.
-Nu har jag mejlat henne, sa han nöjt. För att passet inte ska hamna i orätta händer, skrev jag ”WE HAVE FOUND A DOCUMENT BELONGING TO YOU IN THE LIBRARY. PLEASE CONTACT US IF YOU KNOW WHAT I AM TALKING ABOUT”
-Men det låter ju som ett spam, sa jag. Som att hon har vunnit tiotusentals dollars, inte kommer hon att kontakta dig.
-Just ja, tänkte inte på det, sa han och såg förvirrad ut.
Varför måste gubbar göra allt så svårt? I eftermiddag är det jag som sladdar förbi hennes bostad och stoppar in passet genom brevlådan.
Kommenterat på Skilda.nu