Arkiv för oktober 2014

Jag föreslog till Snickaren att vi skulle äta middag tillsammans och frågade vad jag kunde ta med mig.

Hans svar: ”Äta, hm jag är inte hemma förrän halvsju sju vad hade du tänkt då?”

Ja det är sannerligen sent med middag sjutiden, jag hade tänkt ÄTA MAT som DU SKA LAGA skrev jag ju inte eftersom jag är väluppfostrad.

Sen fick jag ett fruktansvärt migränanfall och ställde in alltsammans. Hans kommentar på det:

”:( Ska det vara så svårt att hitta en tid. Vi får kolla på en ny dag”.

Inte: ”Men stackare, krya på dig!” eller ngt annat snällt.

Det sägs att man drar till sig den man förtjänar och den man är på samma nivå som. Å vad han är fel på alla sätt och inte rätt på ett enda.

 

Efter ett dygn hörde han av sig och svarade att han saknat mig.

Gode gud.

Vi ska iallafall ses i morgon. Ställer in zumban. Det här är roligare!

Men undrar varför folk inte bara kan svara rakt av?

Skickade ett sms till Snickaren: ”Schaknar du mig?”

Inte ett svar. Inte ens ett nej.

Ska jag nu skriva: ”Jag schaknar inte dig”?

Schvåra beschlut.

Middag hos Amazonen the amazing i går. Det Härliga Gänget var där men härligast av allt är nog att träffas hos varandra och inte på krogen. Hon bodde på tionde våningen så det var som att befinna sig i en skybar! Och en väldigt lyxig sådan.

Amazonen serverade fransk löksoppa, pulled beef, hemgjord kola med smak av lakrits och choklad. Livsfarliga gröna snapsar. Isländsk lakritsshot.

Vi pratade om hur man beter sig under en skilsmässa. Får man verkligen tappa kontrollen och bryta ihop inför sina barn? Vräka ut allt man tänker om Dumma Exet?

-Ja, sa några. Man måste få krisa, det är bättre att vara tydlig med vad som pågår än att sopa det under mattan för att skydda barnen.

-Nej, sa andra. Man bör alltid bete sig vuxet inför barnen, skilsmässan är inte deras fel och de ska inte behöva ta nån skit alls.

Själv satt jag mest tyst. Jag kunde inte ens antyda om hur barnsligt, omoget och helt åt helvete jag själv uppträtt under min skilsmässa. När man bara vill dö, då struntar man i alla andra runtomkring sig. Jag var varken klok, mogen eller vuxen. Det är inget jag är stolt över men en insikt jag bär med mig: Att jag under en extrem situation kan förvandlas till en oälskad unge på fem år som gallskriker LÄMNA MIG INTEEEEEEEEEEEE på golvet.

Vi pratade också relationer förstås. Den Glada lugnade mig och sa: Ta det lugnt, det finns en mening med allt, ditt liv är utstakat på förhand så det är ingen vits att stressa upp sig för allt är förutbestämt.

(Undrar bara varför det är förutbestämt att jag ska vara ensam resten av livet).

Sen rökte vi vattenpipa och gjorde levande charader medan höstnatten föll på.

(I TV4 Nyhetsmorgon kan man se Jenny Klefbom berätta hur man sköter en skilsmässa så det blir bäst för barnen).

 

I dag på min sagostund läste jag ”Mina i vildmarken” av Anna Höglund. Hennes böcker om Mina och Kåge är fantastiska om relationer. I den här är Mina trött på Kåge och vill flytta ut i en koja i skogen för att Kåge bara kollar på TV:

-Vänta lite nu. Vad är det du säger? Tänker du flytta?

-Öh ja, alltså, jag vill vara lite för mig själv.

-Varför det?

-Jo jag vill liksom vara lite mer mig själv. Du tar faktiskt rätt stor plats här Kåge.

-Gör JAG?

Sen blir ju Kåge naturligtvis både rädd och förtvivlad. Precis som i verkliga livet. Männen som kvicknar till först när kappsäcken är packad.