Snusmumriken talar ofta om tanter i förklenande ordalag.
-Hon ser tantig ut, kan han säga. Eller
-Här jobbar ju bara tanter på biblioteket.
Då kan jag svara:
Kära Snusmumrik. När du valde att bli bibliotekarie, då valde du också tanterna. De ingår i konceptet.
Ändå oroar jag mig över att vara en TANT i hans ögon.
För några år sen var tanten liksom lite trendig. Problemet var bara att det var de unga 30+ kvinnorna som ville vara tanter och lyfte fram tantskapet. Grynet, Elsa Billgren och Underbara Clara, till exempel.
Nej, jag måste återerövra ordet och göra tanten till min, börja tala om mig själv som en TANT för att sakta vänja mig vid att det faktiskt är så det är. Och det finns ju faktiskt coola tanter.
Som tant vill jag bli som Anita Ekberg och bo på Rivieran.
Blev kallad ”Kaffetanten!” när jag som 16-åring sålde kaffe i Globen. Blev mycket missnöjd.
Ha ha! Men det är ändå en titel, i motsats till att bara vara en tantig tant.
Kaffeflicka vore nåt det. Träffa kungen och allt.