Arkiv för april 2015

Okej. Nu har jag

1. Bjudit hem en man som ”glömt bort” min inbjudan.

2. Bjudit ut mig till en man som aldrig kommer att höra av sig.

Har jag fler strålande idéer?

I dag åkte jag förbi den Ovillige Älskarens trakter med pendeln.

Jag kände att det var dags för ett nytt meddelande.

Svaret lät inte vänta på sig. Han skrev att han tänkt på mig när han kört till jobbet.

Men när jag föreslog att han kunde höra av sig om han ville se mig i verkliga livet och inte bara i tanken, kom hans typiska svar:

”Det ska jag absolut göra”

Vilket är det samma som aldrig, eftersom han måste leva upp till sitt namn.

Cleo skriver om tystnaden. När allt är sagt och inget mer finns att säga.

Jag minns hur det var. Hur jag krampaktigt ordnade romantiska middagar och teaterbesök.

En gång skulle mannen och jag äta middag på en restaurangskola. Det tog tre timmar, eftersom eleverna inte var så snabba. Men det kändes som tre år eftersom vi inte hade något att säga varandra.

Jag undrade vad vi hade talat med varandra om förut? När allt bara flöt på, vad sa vi till varandra egentligen?

Ingen aning.

Nu i efterhand är det märkligt att jag trodde att den där typens aktiviteter skulle rädda äktenskapet. Vi borde bara ha gått på parterapi.

Snusmumriken frågade hur det ser ut hemma hos mig. Till sist sa jag:

-Ska du inte komma till mig och se hur jag har det?

Vi kom överens om tisdag, alltså i dag.

*Har städat hela huset

*Har lagat minestrone med pesto

*Har bakat kärleksmums

*Har skaffat öl, vin och ginger beer.

-Okej, kommer du alltså i dag? sa jag i morse.

-Nej tack, har annat för mig, sa han.

Chocken gjorde att jag inte fick fram ett ord. Men under dagens lopp blev jag allt surare och till sist undrade han vad det var med mig.

-Om vi kommer överens om att du kommer till mig och äter mat, sa jag långsamt. Då kan du inte avboka samma dag.

Han stirrade på mig som på ett spöke.

-Kommit överens? Va? Vi har väl inte kommit överens om något? stammade han.

-Det var DU som föreslog tisdag och JAG skrev upp det i kalendern.

-Men jag har inte skrivit upp något, sa han.

-Nej jag märker det, sa jag.

-Har du handlat mat, sa han skrämt.

-Jag orkar inte prata om det, sa jag.

-Men i morgon! Jag kan komma i morgon! sa han.

-Sluta nu, sa jag.

Jag vill ju att han ska komma till mig. Men frågan är om jag står ut med den nervpress som det innebär att förbereda hans ankomst en gång till. Har varit uppjagad i flera dygn och är nu som en urkramad disktrasa.

Var på krogen i går. Jag tror jag hatar krogen lika mycket som jag hatar nätdejting. En ohygglig irritation vaknar till liv inom mig.

För att stå ut på krogen måste jag vara sjukt full, vilket jag inte var i går.

Och för att stå ut på nätet måste jag också ta några glas vin.

Ändå blir det ingen utdelning och jag blir ensam och alkoholiserad.

Måste konsultera min spådam om vad som är bästa taktiken framöver.