Utgång med jobbet. Snusmumriken frågade om vi skulle ta oss till krogen tillsammans.
–Vi kan åka via dig, så får jag se ditt hem! sa jag
–Nej, där är rörigt och omysigt. Men vi kan ta en öl någonstans.
När det hela närmade sig:
–Jag måste hem och fixa lite grejor, men vi ses på krogen.
Kan han bara sluta komma med idéer det inte blir något av?
I dag hade vi utflykt med jobbet i mina hoods.
Jag: Vill du se mitt hem?
(Nu får du en ny chans eftersom du lyckades sumpa den förra).
Snusis tänkte så det knakade.
–Nej, jag måste hem.
Han måste ha känt mina feromoner. Hela mitt inre skrek: Nu kastar jag mig över dig. Kanske kände han sig inte helt bekväm med det utgångsläget.
Jag slet ut hans väska som han förvarat i min bil, slängde den på honom och snäste GÖR VAD DU VILL.
Mitt beteende måste ha tett sig överspänt om han inte förstår min dolda agenda.
Kan jag bara sluta komma med olika erbjudanden han tackar nej till?
Vi hade i alla fall tur med vädret.
Du kanske ska börja med att avvisa honom när han kommer med ett förslag.
Det gjorde jag en gång när min tågflirt föreslog att vi skulle träffas så kunde han visa mig lite finesser med ett bildbearbetningsprogram som jag frågade honom om.
Jag var så avvisande att han frågade varför. Jag svarade att jag inte såg det hända. Varför då? undrade honom. Det jag tänkte var att han alltid tidigare glidit undan när det varit tal om att träffas, men jag svarade bara att det skulle bli så krångligt att få till… Men han insisterade.
Faktum är att just den träffen blev av. Vi satt på ett kafé och gick igenom sagda program, hade trevligt. Sedan skulle jag på after work ett par timmar med mina kollegor. Under tiden väntade han i stan för att få skjuts med mig hem sedan. Jag förstod aldrig varför, han kunde lika gärna tagit bussen och varit hemma ett par timmar tidigare. När jag skjutsade hem honom sa jag att jag upptäckt att han inte hade någon ring på sig längre… Då fick jag veta att frun och dottern hade flyttat ifrån honom ett halvår tidigare. (jag hade inte sett att ringen hade varit borta under hela den tiden!!! Inte så uppmärksamt…)
När jag sedan släppte av honom hemma hos sig (dit jag körde utan att få någon vägbeskrivning) så bjöd han till min stora besvikelse inte in mig… Frågade bara när vi skulle ses på tåget nästa gång…
Vad plågsamt att aldrig förstå vad som pågår. Eller mycket pågår ju under ytan men inget man kan lyfta fram och få belägg för. Jo, det räcker nu. Inte en förnedring till.
Tillåt mig att fnissa lite 😉
Så lätt är det inte att släppa taget!
Nej jag ska inte släppa taget. Det går inte när han sitter en meter ifrån mig på dagarna. Men jag ska sluta komma med erbjudanden han kan motstå.
När ska jag lära mig?
Att inte maila, för jag blir bara besviken när han inte svarar…
Mailade i går trots att jag visste att jag inte borde. Han svarade genast. Jag svarade, han svarade igen. Jag skrev ännu ett svar – och så tyst.
Idag skickade jag ett mail till, om ett annat ämne. Inget svar. *dunkar huvudet i väggen* När ska jag lära mig att det inte är någon idé?
Han svarar nog snart… Men det är märkligt hur roligt det är att dra i någon som inte är helt villig.