På lunchrestaurang i dag.
Det är som att vi måste få sagt det sista.
Jag: Ibland har jag tänkt att det skulle ha varit trevligt att umgås med dig utanför jobbet. Men jag har upplevt att du inte velat.
Jag lutade mig över bordet: Är det något med mig som skrämmer dig?
Om det var något syntes det inte. Han såg som vanligt samlad ut och förklarade att han inte haft tid och det gäller alla hans vänner.
-Tid är väl det enda du har, sa jag.
-Ja men du vet inte hur det är att ha ett skrivprojekt, sa han.
Nej, och du vet inte hur det är att ha ett förhållande med en äldre kvinna.
Snusis: Det jag kommer att sakna allra mest med jobbet är att inte få jobba med dig längre.
Kommenterat på Skilda.nu