Ajö kära Mumrik

I dag skojade Snusis med mig så jag skrattade ihjäl mig.

Vi gjorde några sysslor. Ordnade lite böcker och städade skrivborden.

Vi fikade kanelbullar.

Det var som vilken dag som helst, men det var den sista.

Jag kramade honom hårt.

Men det går inte att bekänna sina känslor för någon som är helt oemottaglig så jag sa bara

vi hörs.

Sen körde jag hem och kände mig faktiskt ganska gråtfärdig.