Jag trodde jag skulle ha alla söner hemma i kväll och hade handlat lördagsmiddag till oss. Men nu visade det sig att ingen är hemma. Det är nu ensamheten är som värst, när jag är oförberedd. När jag inte har planerat in något annat. Desperat skickar jag sms till alla jag känner. Av självgoda gifta får jag råd i stil med: Jamen gå på BIO! Eller hyr en FILM!
Jag kan inte gå på bio när jag känner mig så här ödslig till mods. Och film har jag sett hemma i soffan alldeles tillräckligt tack.
Hur länge ska det här pågå? År ut och år in. Ensam i soffan.
Kommenterat på Skilda.nu