Har haft en italiensk gäst över helgen. Min kompis sen 28 år. Denna kvinna blir liksom bara yngre för var gång vi ses.
Jag ville visa henne koncentratet av Stockholm, och hur uppstressande är inte det?
Man vill ju ha koll (vilket jag inte alls har).
Men allt löste sig när vi tog ingefärsdrinkar uppe i Himlen. Cocktails och panoramautsikt var svaret.
Gästen påpekade att den Svenska Mannen inte vågade möta hennes blick. Att när blickarna snuddade, vek mannens ögon snabbt av åt ett annat håll, vilket inte är fallet i Italien. Är det konstigt att vi alla går runt som ensamma vrak?
Stockholmskoncentrat:
Kommenterat på Skilda.nu