Chefen rusade in i lunchrummet: ”Finns det filmjölk?”
Ingen sa något.
”Jag har blåbär”, sa han som om det hade förklarat saken. Han ryckte upp kylskåpsdörren och rotade runt.
”Vems är den här” ropade han triumferande och viftade med en vaniljyoghurt.
Ingen sade något.
Han hällde upp i en skål, strödde blåbären över och satte sig att mumsa.
Behöver jag säga att tystnaden var kompakt?
Bästa inlägget ever! Haha! 🙂