Talade med Bästisen. Hon har en gift väninna från förr som gärna ventilerar sina åsikter och dyvlar på dåligt samvete.
Åsikt 1: Fattar du inte hur svårt det kommer att bli för din son att ha studentmottagning BÅDE hos pappan OCH hos dig? Tiden kommer inte att räcka till!
Jo tack hon fattar. Hon är inte dum i huvudet. Men nu var det här den enda möjliga lösningen.
Åsikt 2: Klarar verkligen dina barn av att du har en ny man som hälsar på?
Pojkvännen är typ aldrig och hälsar på. Och allt har skett lite i taget, steg för steg.
Åsikt 3: Fattar du inte hur liten din yngsta son är? Hur kan du bara lämna honom när du åker till din pojkvän över helgen? Så ansvarslöst!
Den ”lille” pojken är 14 och har ett myndigt storasyskon hemma. Och Bästisen är i samma stad, bara ett telefonsamtal bort om något skulle hända.
Varför älskar folk att tycka saker och ting? Framför allt de självgoda och gifta. Håll din snipiga mun, vill jag gasta. Och kom tillbaka när du är dumpad, så tar vi den här diskussionen en gång till.
De är fullkomligt skräckslagna att samma sak ska hända dem. Därför gör de allt för att hitta en förklaring till varför vi skilda är skilda. Så att de kan jämföra sig med oss och tro att de är så mycket härligare/gulligare/mysigare så att deras man därför aldrig skulle lämna dem.
Denna kvinna är dessutom psykolog. Herregud, stackars klienter som blir nertryckta i hennes förhörsstol.
Kommenterat på Skilda.nu