Åt lunch med en kollega. Hon träffade sin man 1981 och är fortfarande kär i honom. Så fort hon hade fått syn på honom på det där dansstället hade hon vetat att han var rätt, och tänkt, går han hem nu utan mig så dör jag.
Men det gjorde han ju inte.
-Folk förundras och förfasas över det faktum att alla skiljer sig, men för mig är det ofattbart att folk orkar vara gifta med varandra, och håller ut fast de plågar ihjäl varandra, sa hon.
Hon berättade också om en väninna till henne som säger att man ska välja varandra om och om igen och aldrig ta varandra för givet. Men männen tar nog ofta kvinnan för given.
Kommer osökt att tänka på mannen jag var gift med. När jag frågade om han älskade mig, svarade han alltid att han informerar mig när det blir ändring.
Och det gjorde han förvisso.
Kvinnor tar banne mig sina män för given också, tro mig!! 😥
Jo jag vet! Alla drömmän jag skulle vilja rymma med från deras bitska fruar!