Som betalande medlem på Mötesplatsen fungerar du som ett lockbete för alla icke-betalande. Tusentals män som gratis och planlöst surfar runt och fönstershoppar, går in och läser din profil flera gånger, vältrar sig i din utelämnande text och stirrar på dina foton. Lite märkligt att inte själv kunna bestämma vem som får hälsa på. Det borde ju vara det man betalar för eller hur? Dessa snåljåpar kan varken skriva till dig eller läsa meddelanden (om du mot förmodan skulle vilja dem något).

I dag fick jag ett meddelande från saxofonisten, betalande medlem i allra högsta grad. Han har väl varit där lika länge som jag. Honom dejtade jag några gånger hösten 2010.

-Kommer vi aldrig härifrån, sa han, och i nästa rad: SUGEN PÅ SEX?

Han är den sämsta älskare jag någonsin haft. Jag är inte ens säker på att han gillade sex.

Jag var nöjd över att jag kunde upplysa honom om att jag har en annan man på närmare håll.

Så i dag stannar jag till sängs hela dagen och drömmer om ett gemensamt liv med någon.

”Med en god bok har du alltid sällskap i sängen” eller hur det nu var.

Gode gud.

 

I går kväll åt jag en torftig middag vid diskbänken. Lyckades hitta lite rödvin i bottnet på en flaska så jag fick ett festligt lördagsglas. Knyckte whisky från sonens rum och gjorde Irish coffee. Sen åkte jag iväg i februarimörkret och träffade Mitt Härliga Gäng på barskrapan där man alltid blir barskrapad. Det gick inte ens att få cava, bara champagne, sen när barslynglarna äntligen brydde sig om oss.

Så då tog vi oss i stället ner i undergrunden, till Göta Källare och där var det om möjligt än mer miserabelt. Fem, tio vinddrivna existenser och en toa som stank långväga.

Överallt ödsligt och folktomt, alla hemma framför Melodifestivalen. Sms:ade den Ovillige och ångrade mig i samma ögonblick.

Vi avslutade barhoppandet på Kvarnen och det var det bästa vi kunde göra. Vid det laget var alla så hungriga att Guldlock började knapra på stearinljuset. Men hon fick en bruschetta, och jag SILL, OST och SNAPS och jag fylldes av tacksamhet över det svenska matarvet, över att få sitta i en ölhall och äta det mest ursprungliga i vår historia, och över att min lördagsmiddag blev helt fantastisk till sist.

 Imbelupet glaset står på bräcklig foooot….

…och sen, när jag verkligen nästan nätfångar en man som vill träffas och han frågar vad vi ska hitta på och jag svarar: Dricka drinkar i en bar så vi får lite mod, då rymmer han. Och det fattar jag väl för mitt nät har vid det här laget mer hål än trådar, med tanke på alla som panikflytt. Hitta på något själv då, gubbe!

Fick ett meddelande från en man som dejtat en god vän till mig. Nu ville han bjuda ut henne och mig på en skidtur.

-Men det är väl henne du är ute efter? skrev jag.

-Nej, men hon kan behöva komma ut på något roligt! tyckte han.

Ska jag då följa med som förkläde? Och i vilket skede ska vi berätta för honom att hon redan för länge sen har träffat någon annan på Mötesplatsen?

Sen var det en annan som bombarderade mig med meddelanden, jag hann inte svara innan det kom tre nya. Han målade upp hur vi skulle laga mat till varandra och diskutera hela natten. Jag lyckades inflika: VI SKA ALDRIG SES och det kunde han ta. Men följande dag kom ett nytt meddelande: VI ÄR TILLBAKA!

När någon börjar tala om sig själv i vi-form, då är det läge för blockering.

Och så har vi dessa vackra män som aldrig någonsin svarar, inte ens med ett nejtack.  ”Bemöter du alla som visar dig intresse med kompakt tystnad” frågar jag dem. Plötsligt tycker jag inte de är snygga längre, dessutom ser de malliga ut.

Vet inte riktigt vad jag gör där. Jag blir ju bara förtjust i män på krogen, och bara när jag druckit JÄTTEMYCKET SPRIT!